När glädje vänds till tragik..

Hej alla!

Sist jag skrev var jag full av förväntan och hopp… Man allt går inte som man vill. Min vän Dansing skulle ju föla och vi skulle bli fler i vår familj! Så kom den utsatta dagen för fölning- vattnet gick och det var förmiddag. Jag var hemma och klockade tiden- efter en kvart hände inte mer… Ringde såklart veterinär som kom förbi efter 50 minuter.. Då hade fölets huvud kommit ut- dvs fölet låg helt fel.. Inget gick att göra, alla försök gjordes för att åtminstone rädda min fina Dansing. Hon var sååå duktig DG, som alltid, hon var tapper och följde med mig på allt vi bad henne.. Efter sex timmar gick det inte mer utan hon fick somna in på sin favoritplats i gräshagen. Hon åt litet gräs och gnäggade en sista gång till sin flock, som såklart undrade vad som var fel…

Det här var vad som kallas antiklimax. Glädje blev istället stor sorg. Försöker trösta mig med att vi hade fina 10 år och hon var den bästa tävlingskamrat man kunde ha- alltid full av energi och full av arbetslust. Tack, Dansing, för att du lärde mig hur en riktig bra häst ska vara!

Leave a Reply